onsdag 5 december 2012

Ingen annan?

När jag nu har läst igenom mina vanliga bloggar och pratat med vänner blir jag alltid och fundera. Alla är så positiva, inga problem i världen och livet bara leker. Ingen har gnälliga barn, ingen vill dra håret av sej, och ingen tycker att barnen sover en alldeles för kort tupplur och så vidare. Är det bara jag som har gnälliga barn (inte jämt då!), några få hårstrån kvar, och mest känner mej som en zombie av sömnbrist? Eller är det bara jag?

8 kommentarer:

  1. nej de e nog inte bara du!! men de e ju de nu förtiden att människor vågar int "klaga", eller rättare sagt vara ärliga! ja älskar din blogg tack vare att du faktist e ärlig o int överdriver o försöker antyda att ni sku ha en "perfekt" familj utan trots eller stridigheter =) din text o hur du formulerar allt e helt super! barnfamiljs vardagen e absolut inte alla dagar en dans på rosor ,men fint nog så finns de absolut många, många bättre dagar än sämre ;) trots och strid hör till vardagen, så de så!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för den fina kommentaren! Nu sover jag nog gott inatt :) Jag ser ingen mening i att förfina vardagen eller överdriva, för ingen kan väl vara så perfekt att de inte finns några gråa moln på himlen?! Vår familj är nog såå långt ifrån vad som anses vara en 'perfekt familj', men må så vara då! Vi vet att vi gör fel ibland, vi driver varandra till vansinne, kinar för ingenting alls och barnen ger oss gråa hårstrån. Men vi funkkar!! :) Och hur jobbig en dag än må vara så finns det alltid dom där små små guldkornen som förgyller ens dag!

      Radera
  2. Precis!! så länge man funkar som familj så e allt undrbart,vare sej man e överens eller inti varje sak! de gråa molnen ljusnar ofta under dagen =) o tack för den fina blogg du skriver, ja njuuuuter av varje inlägg ;) inget att tacka för kommentaren, ja e ärlig ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ärlighet varar längst, vi håller oss på den linjen! :)

      Radera
  3. Håller med anonym, du e nog int den enda! Men alla som bloggar ska alltid försöka få det att framstå som om dom har ett så bra liv, de e liksom förbjudet att skriva om de där dåliga dagarna. Int e de intressant att läsa bara om rosa moln, de ska vara verklighet :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland när jag märker på dom första raderna att nu är det ett 'äckligt fint' inlägg igen hoppar jag över den, speciellt om det varit många sådana under en längre period. För man börjar ju undra om allting verkligen 'ska' vara så perfekt och varför vi är så 'annorlunda'. Och då blir jag osäker på mina egna inlägg och kan radera dom några minuter efter att jag publicerat dem. För jag vill inte framstå som den ända gnälliga mamman som inte alltid orkar med gnäll och skrik och allt annat som hör till i ett föräldraskap..

      Radera
    2. Jag känner lite samma. Jag brukar också ibland radera mina inlägg genast efter att jag publicerat. Och nuförtiden funderar jag mycket längre innan jag alls skriver något. Dumt är det ju att påverkas av andra, för som sagt så är det nog bara halva verkligheten som kommer fram på bloggarna. Jag kan åtminstone ärligt säga att jag har många dagar då jag inte egentligen skulle orka, då jag surar och gnäller och har lust att sälja både unge och gubbe på huuto :) Ibland undrar jag om jag någonsin kommer att orka ha flera barn, jag vill ju så gärna men jag vill inte bli någon horror morsa.

      Radera
    3. Senast igår undrade jag om det möjligtvis finns returrätt ;p Då låg förstås den ena med tänderna i den andra och den andra stod och tjöt som en stucken gris. Själv tyckte jag att det var lättare med två än med bara en då Miliam kom! Det gick jätte bra! Nu är det lite jobbigt, du ska hinna med så mycket. Men värt är det ändå, jag sku inte ändra en enda liten sak! :)

      Radera