Huvudlöst

Huvudlös, precis som alla hyss lill killen hittar på...

Weightloss

En vecka och tre dagar sen roade en kompis och jag oss på en Stockholm kryssning. Vi lämnar bort de nattliga roande, det slutade nämligen med att vi sprang längs väldigt långa hytt gångar, undan två väldigt efterhängsna män. Vissa kan tydligen inte ta ett 'nej'.

Istället hoppar vi till min favorit hobby; Shopping! Förutom en enorm hög med godis fyndade jag ett par Calvin Klein jeans. Perfekta på alla vis, dom satt som en dröm! Och hör och häpna, dom var 50%  från det ursprungliga priset! Dom var som gjorda för mej, inte sant!? Men nu, nu sitter dom löst! Vart försvann magen på så kort tid? Mina dröm jeans är dessutom i min vanliga storlek. Överväger nu att bli en food-a-holic..

Även då magen krympt ser den fortfarande ut som gelé. Så snälla, ta hänsyn till att jag fött tre barn på tre och ett halvt år, varav den tredje en månad sen!

Bortförklaringar

Jag går in i Miliams rum, det första jag ser är grafiti på Miliams säng.

- Novalie, vem har målat på Miliams säng?
- Inte har vi målat. Kanske de va Hali.
- Det tror jag inte, kanske de var en liten Novalie som målade?
(Det ligger en liten leksaks bil framför sängen)
- Kanske de var bilen som körde rally på Tisons säng?
- Det tror jag inte heller på.
- Det åskade inatt. De kom nog från himlen!

Det finns en massa bortförklaringar, men inga bekännelser..

Kräftkex

Kräftskivan till ära bakar vi nu kex, kräftkex! Ikväll smäller vi marsipanen på. Sen är de bara att vänta på kräftskivan i morgon kväll.. En och annan lär nog försvinna i 'mystiska' omständigheter.

---

Och till dej som för några dagar sen gjorde inbrott bara en kilometer från oss - Tro inte att huset står tomt! Vi har både vakthund och barnvakt in the house! P.S. Dessutom äger vi inga trasmattor!! Och by the way, hur tänker man då man bara stjäl trasmattor?? D.S

Att skicka en karl till butiken

När man skickar karln till butiken med en inköpslista i handen tror man att han klarar av det. Men nej. Så här lät det när han kom hem:

- Lova att du inte dödar mej när jag kommer in!
- Vad har du gjort nu då?
- (Sticker in huvudet i köket) ..jag glömde att fara till butiken..

I huvudet

''Tack'' sis. Nu snurrar den på i huvudet hela tiden! De hjälper inte heller att den spelar så fort telefonen ringer.. Behöver nog ny musik till telefonen..!! Har du något bra?

Trötthets toppen är nådd!

Trötthets toppen är definitivt nådd då man tror sej se snö falla! Trött eller trött?

Dop kläder

Efter en evighet av funderande har jag äntligen valt barnens dop kläder. Okay, jag kan lika bra vara ärlig - båda flickorna har fått en ny omgång dop klänningar. De tog en stund färe jag hittade kläder åt Miliam. Och en ännu längre stund före jag bestämt om jag ville lägga ut så mycket pengar på tre klädesplagg. Helt klart gjorde jag det.

Nu är den stora frågan. Vad ska jag klä på mej?

Beundran

Hon är så liten. Hon är så söt. Hon tycker om oss. Hon tycker om mej. Vilken tur att vi har en lillasyster. Tur att jag gav tutten åt henne. Vilken tur att hon tycker om nan. Jag söker tutten. Jag söker flaskan. Jag söker en blöja. Vilken tur jag sökte blöjan...

Det kunde ju vara värre! Miliam beundrar henne minst lika mycket... idag var hon nära på att få en sko i huvudet. Svartsjuk anyone? 

Alltid samma gamla visa

Här drar vi samma visa varje morgon, förmiddag, dag, eftermiddag och kväll. 'Plocka undan modelleran när du är klar.' 'Jag lovar!' Men varje gång ser det ut så här. Vem får dansa med dammsugaren? Jo mamma. Annars kalasar Miliam på torkad modellera. Nam?

Om barnens rättigheter och människovärde

Visste ni att barnens rättigheter och människovärde inte alltid varit en självklarhet? Organisationen Rädda barnen, som Eglantyne Jebb grundade år 1919, var den första organisationen som månade om barnens välfärd. På 1920-talet skrev Jebb ner vad hon tyckte barnen hade rätt till, som att växa upp trygga och friska. Vad som triggade allting var krig runtom i världen där barnen fick lida, bland annat värvades barn till barnkrigare! Fast hon i början hade många motgångar bestämde Nationernas Förbund att rättigheterna skulle gälla alla världens barn. Men USA och Somalia följer inte dessa rättigheter för barnen! (USA för att de anser att deras lagar är tillräckliga.)

Allt detta överraskade mej en aning, egentligen vet jag inte varför? Kanske för att barnens rättigheter och människovärde alltid varit en självklarhet för mej? Värt att tänka på, eller hur?

---

Ett litet boktips, som passar så stora som små! 'Alla har rätt'. Novalie gillar boken på grund av alla spännande och färggranna bilder, mamma gillar den för sitt budskap!

Crash test baby

Ibland händer det. När liten tror att han är stor. Bebis crashar. Chrashen resulterade i en ordentlig blåtira och en hel del skrapsår på näsan (dessutom svällde det upp ordentligt, det har dock redan lagt sej) samt två bulor på pannan. Nu kunde man tro att lillen lärt sej en läxa: klättra inte på stolar. Det gjorde han. Istället klättrar han nu upp i den öppna spisen. Suck. Vad kan man säga? Karlar..

Stackars stackars liten!

---

Nu får gärna 'anonym' lämna en kommentar (igen) om hur fräscha vi ser ut, så här nyvakna och passligt yra som vi är! Heh.

Av okänd

Inspirationen har äntligen flyttat in. Idag ska jag skriva klart distansuppgiften i yrkesetik! Tack till er som peppat på då jag hade svårt att komma igång (och fatta noll)!

Tänk att få öppna en dörr

att komma till en plats där ingen varit förr

Att bli någån annan - precis den du vill

att resa i tiden fast du sitter still

Där finns det kärlek som glöder

och längtan som blöder

Ulliga, gulliga, gosiga djur

människor skrattar - en sagolik tur

Det är som att va på blänkande hav

Ja, sånt man får rys-pys på ryggen av

Det finns kedjor som rasslar

och råttor som prasslar

Visslande, tisslande, gnisslande gnäll

bråkiga brorsor och mammor med skäll

Det är som att va på stormande hav

Ja, sånt man får rys-pys på ryggen av

Tänk att få öppma en magisk dörr

att resa till platser där ingen vart förr

Ja, tänk att resa fast du sitter still

det kan man faktiskt ha lekar till.

 -okänd.

Som i förrigår

Det fortsätter ungefär i samma stil som i förrgår. Vad jag önskar att jag hade ögon i nacken också!

Hittade fingerfärg över hela golvet. Pottan blev åter en swimming pool, Miliam satt under bordet med högar av flingor och Novalie har hela kroppen fylld av tandmärken (typ). Allt detta under tiden det tar att byta blöja på den minsta och värma en flaska! Som kronan på verket dränktes jag än en gång i spyor, tack Emelia!

Hur många gånger har jag inte sagt till att lägga undan fingerfärgen, att stänga wc dörren, att förvara flingorna högre upp och inte i den lägsta skåpet (!) och att inte irtta upp Miliam, för det resulterar i bitmärken! Och när skall jag lära mej att ta korta rapnings pauser under en matning?

Älskade små ungar, lugna ner er!!

Min nattliga skräck!

Till skillnad från nattliga mat maraton och det vanliga gnället nattetid som barnen bjuder på bjöd mamma på en liten show inatt!

Efter ett matningspass somnade jag inte in ordentligt. En konstig dröm spelades framför mina ögon. Jag visste att det måste vara en dröm men den kändes så riktig! Drömmen handlade om hur två män lurade och kidnappade två flickor, varav jag måste ha varit en. Konstiga nycklar, massor med skor, männens flin - allt sitter ännu kvar i huvudet! Kallsvetten bara rann under hela drömmen. Den hörs inte så farlig nu, men i stundens hetta...

Plötsligt väcktes jag av *''ro ro ro din båt, ta din åra fatt, gungeli gungeli gungeli gung, över kattegatt''. Genast stelnade jag till och blodet frös till is, minst! Väckte Marcus, som fatta noll. Tvingade honom att stiga upp för att komma med mej och kolla att ingen hade för avsikt att kidnappa våra barn som låg och sov i Miliams rum. Funderade en stund på hunden, varför hade inte han skällt? Var f*n är han? Är alla dörrar och fönster säkert stängda?

Där låg dom, båda två. Miliam vaknade. Marcus tog honom med till vår sängen. Jag väckte Novalie och bar henne till vår säng. Före jag kunde lägga ner mej igen var jag tvungen att söka igenom varje vrå i hela huset för att vara på den säkra sidan! Så där låg vi sen, två vuxna och tre barn. Bara för att jag haft en mardröm!

*Novalie måste ha sparkat till Fisher Price ''Kom så rimmar vi'' leksaken som jag senare hittade i fotändan på hennes säng.

Kvälls rutiner

Varje kväll har vi samma rutiner. Lite mat i magen. Wc besök och tandborstning före läggdags, följt av en nattsaga. Varje kväll försöker vår äldsta slingra sej ur tandborstningen, man kan kanske säga att det är en del av kvällsrutinen. Såhär lät vår diskussion ikväll:

- Novalie, gå och borsta dina tänder så får du välja en nattsaga sen.
- Men mamma! Min tandkräm smakar illa!
- Jo, men man måste ändå tvätta tänderna, annars kommer tandrollen.'
- Men mamma! Om det kommer tandtroll då stampar jag bara med foten så flyger dom ut! De har pappa sagt.

Nu har jag reserverat boken 'Karius och Baktus' från biblioteket. I hopp om att hon ska förstå vikten i att tvätta tänderna noggrant varje kväll! Min mommo gjorde likadant då jag och min lillebror var små, jag följer bara i hennes fotspår. Så tack mommo! Du lärde mej hur man ska tackla tandborstar kriget varje kväll!

---
Note to self: Kom ihåg att köpa ny tandkräm åt ungen! Och det viktigaste: Läs boken för pappa också.

Bättre dag idag?

Igår var en riktig nervprovare! Alla tre bestämde sej för att testa mammas gränser.

Den äldsta satt nytt rekord på ljudnivån (tack och lov är våra grannar näst intill döva). Bra att inget fönster gick i kras. Att krama lillebror var också populärt igår. Och med kramas menar jag inte syskonkärleks kramar utan ''mosa mosa mosa lillbrorsan!''
Mellersta överraskade mamma genast på morgonen med en kisivåt säng. Därefter styrde han nosen mot wc:n varifrån storasyster just skuttat ut ifrån och självklart lämnat dörren uppe! Yay tänkte han och plaskade så nöjt omkring i en kisifylld potta!Den glädjen delades inte med mamma.
Minstingen är alltid snäll och gullig. Men visst kan hon också ställa till med ett och annat. Tvättkorgen fylldes av kläder (både hennes och mina), sängkläder, åkpåsar och jag vet inte med allt! Igår var duschen min bästa vän! Need I say more?


Därför är de ett trevligt ombyte att få sitta helt själv (inlåst i datorrummet) och bara koncentrera sej på skoluppgiften! För vet ni, nu flyter de på!

Emelia's frimärken

Beställde dessa frimärken igår, idag låg dom i postlådan! Snabb leverans eller snabb leverans?

Frimärken som ska pryda Emelias dop inbjudan!

Lite egen tid

Konstigt nog sover alla mina små dagsömn på samma gång. Vilket betyder att jag faktiskt får lite egen tid!  Den här tiden borde jag självklart använda till att läsa på föreläsnings material. Men istället plockade jag fram boken *'En väg tillbaka - Nytt livsmod efter åtta år i depression och ångest' av Christer Olsson. Det tycker jag att jag förtjänat eftersom jag redan läst igenom en och en halv bok om människovärde, information som förhoppningsvis hjälper mej med distansuppgiften.

*Boken handlar om depression. Efter att jag själv blivit diagnostiserad med bipolär depression 2010 har jag slukat böcker inom ämnet. Kanske för att jag kan känna igen mej i böckerna? Fast alla har vi olika symptomer, så allt kan jag förstås inte relatera till.

Som hunden

Milian kommer stapplande med bollen i handen, räcker över den åt mej och förväntar sej att jag ska kasta iväg den. Därefter når smilet de små fjunen mitt på huvudet och han sätter fart efter bollen. Min son är med andra ord lättunderhållen.

Leken kan inte lekas då hunden är inomhus, av uppenbara skäl..

Inspiration zero

Funderar på hur jag skall få distansuppgiften skriven tills nästa vecka. Då sätter jag mej åter vid skolbänken. Lånade lite böcker från biblioteket idag som hoppeligen hjälper mej ens lite på traven. Hur jag ska få tre böcker lästa före veckoslutet och se efter tre barn vet jag inte? Två dagar behöver jag i varje fall för att få uppgiften skriven, och för att antagligen skriva om den, perfektionist som jag är!

Men.. Inspirationen = noll.

Emelias första rådgivnings besök och ett års granskning

Idag hade Emelia sin andra rådgivning. Men denna gång åkte hon till tanten istället för att tanten kom hem till oss - därmed rubriken. Vikten ligger nu på 3570g! Nu har vi passerat födelsevikten. Växt till sej på längden har hon också, 52,7! Vi använder fortfarande en hel del 50:or åt henne som är riktigt passliga, men också lite mindre 56:or. Varför måste nyfödda växa så himla fort?

Miliam hade sin ett års granskning på samma besök. Två vacciner utsattes den stackaren för. Jag hatar nålar! Lyckligtvis hade vi pappa med, han fick hålla Miliam i famnen medan jag gick ut - jag klarade helt enkelt inte av det! Om jag själv varit där ensam skulle jag naturligtvis hållit honom, men helst slipper jag. 10,6 kg visade vågen, längden mättes till 80,7. 86:or får alltså komma ut från gömman så småningom. En hel del shopping lär det också bli..

Precis som sina syskon ville Novalie väga sej. 15kg jämt. Men då hade hon kläderna på. Alla skulle dom gärna få hållas små en liten tid till. Annars kan det hända att min *babyfeber når nya höjder!

*För tillfället vet vi om åtta personer som väntar tillökning (varav en är beräknad i år!) Då är det svårt att inte bli babysjuk, motstå motstå! För vår del kollar vi läget igen om två år, ett gemensamt beslut!

Besviken

Emelia, och inget annat!

Jag känner mej så besviken på min egen släkt. Jag tycker att vi valt ett fint namn åt vår yngsta. Ett namn som funnits redan sen 1899, och säkert före det också! Förut hette det att 'gamla namn är fina, och att det är så kiva att dom börjar komma tillbaka.' Nu har vindarna vänt. ''Nej, kan hon inte heta *Adalie? Det är så mycket finare.'' ''Varför ska hon heta så?'' ''Jag håller på att läsa en bok om prinsessor och där fanns ett så kiva namn,  det måste jag söka upp det. För namnförslag kan man väl alltid komma med.''

Att inte få en enda positiv kommentar (från släkten) om namnet känns tungt och gör mej så ledsen! Jo, det är igen en gång ett lite annorlunda namn. Ett namn vi valt för vår dotter, acceptera det då, vad hon ska heta är vårt val! Nu känns det så tungt, som om vi valt det hemskaste namnet genom tiderna. Suck.

*Adalie är ett namn Novalie valt. Men i vårt tycke skulle det bli lite för mycket med två lie'n. Vi funderar dock på att ge henne det i  andra namn.

Som om det inte räcker med att vara besviken på vissa familjemedlemmar är jag även besviken på mej själv. Jag är helt klart för snäll, mina 'goda gärningar', i brist på ett bättre ord, slutar helt klart här och nu! Man får ändå aldrig någonting i gengäld..

Alla mina guldkorn

 Alla mina små på en och samma bild <3

Ems

Namnet är nu klart, låt mej stolt presentera: Emelia <3

En glimt från igår - vad vi bjöd på

Igår firade vi Miliams ett års födelsedag! Huset fylldes av gäster, och vi dränktes i presentpapper. Lekrummet är överfyllt med nya fina leksaker (och kläder) och tårtrester ligger i kylskåpet. Trötta och nöjda somnade alla barnen snabbt igår natt.. De sista gästerna åkte hem tio tiden. Ändå blev det ingen sovmorgon följande dag..

Passande i en barnbok?

Boken handla om kärlek och är tänkt för 3-6 åringar. Vi skippar nog detta rim och tar upp denna lärdom igen i tonåren. Än så länge får vår treåring tro på ''och dom levde lyckliga i alla sina dar'' slut!

''Gå aldrig och bli kär,
det är bara till besvär.
Först får man krama

så armarna blir lama,

sen får man gråta
så kinderna blir våta.''

Som pippi

Jag har en känsla av att vi slog till 'en aning' för stort. Ungefär som Pippi då hon bakar pepparkakor..

Här ser ni 66 kex (usch, att kavla ut marsipan till alla sextiosex kex!). Då har vi fortfarande deg till ytterligare 66(+) kvar. Det får nog lov att bli blåbärs paj av resten, två. En med maräng och en utan - MUMS! Nu bär det ut till blåbärs skogen. So long people!

Baka baka liten kaka

Här är bara hälften av alla ingredienser som behövs till bakverken. Tur så hjälper den förstfödde till (det tar ju inte alls längre att få allt klart..). Det är bara att sätta igång. Snart skall vi fira mellanbarnet <3

Älskade ungar och hyss

Såhär hade vi det igår.  Tisarn tisade och lillasyster sov för det mesta. Däremellan var det matning, blöjbyte, svartsjukeattacker och en massa tröstande, då ska vi inte ens tala om hans staplande och om hur han tror att han kan springa! Självklart stötte han sej bara ''i misstag''.. den lilla busungen. Antagligen fick vi dessutom vattenskador runt om i huset. Pipmuggen tömdes ur lite här och där, även det av misstag..

Lite hann storebror mysa med lillasyster också. När mamma sen igen tog henne i famnen blev det skrik. Hur vågar jag bära runt på någon annan än honom? Tisarns världs undergång. Visst har bebisar också stora problem ibland! (Idag är det sista dagen man ännu får kalla Mini Ma för bebis, imorgon blir han ju så stor så stor!)

Hembesöket

Något helt otroligt hände! Båda barnen tog en tupplur tillika och jag fick lite egen tid - vilket jag spenderade till städning, det i sej är ett mirakel (hata städning)! Noh, då kom förstås rådgivningstanten - typiskt.

Vi gick igenom förlossningen. Pratade en massa strunt, bland annat om amning - jag blir galen av allt ''en bra mamma ammar länge ''skitprat! - Som om det kan mätas i det!? Tyvärr börjar det pratet redan på BB. Dessutom tror folk automatiskt att nyblivna mammor ammar. Jag har inga problem med att erkänna att jag inte ammar, även då jag får 'den blicken'. Jag hatar att måsta förklara mej själv, och då jag berättar om min medicinering ser man riktigt hur dom tycker synd om barnen. Det finns så mycket värre saker ett barn kan bli 'utsatt' för än modersmjölks ersättning! (Läs och häpna, lillen fick redan på BB Nan i flaskan!)

Tösen har inte gått upp i vikt så värst mycket. I nu läget är det inte så värst oroväckande, även då jag blev häpen - hon äter ju som fem bebisar! En ny tid gavs till nästa vecka Tisdag. Då har även Miliam sin ettårs granskning! Iiiik, ett år! Min baby är ingen baby mera!

Ensam med två av tre

Idag är jag för första gången ensam med två barn av tre - för en 'mjukarel start'. Hittills har vi haft några svartsjuke attacker från Miliams sida. Att mamma matade lillasyster före honom på morgonen gillades inte alls, inte heller det när lillasyster lyftes upp på axel för att rapa. Han blev en riktig kläng apa, en gnällig sådan. När lillasyster sen somnade lugnade det ner sej en aning. Herrens morgonhumör är tyvärr inte den enklaste att tampas med så det var fortfarande en massa gnäll och klängande, och matvägrande. Men ändå mindre än normalt.

När fotbollen kom fram var han i varje fall sysselsatt en liten stund, men inte längre än tio minuter. Tacka vet jag playstool manicken som han är besatt av, de ända negativa med den är att mamma måste sitta bredvid hela tiden för att sätta igång den. Jag som borde städa, idag kommer nämligen rådgivnings tanten på hembesök. Lillan skall för första gången vägas och mätas sen hemkomsten från BB! Spännande! Undrar hur Miliam reagerar då lillasyster än en gång får  lite mer uppmärksamhet. Fast denna gång är det ju inte jag som pysslar om henne.

Novalie, som är en mini lastbilsfreak, joina pappa på jobbet idag. Destination: Soptippen i Topinoja. Jag kan inte påstå att jag på något vis är avundsjuk.. Kiva stank såhär på sommaren! Med tanke på sticket hon fick igår tycker jag det är lugnande (från en mammas synvinkel) att veta att hon befinner sej närmare sjukhuset ifall om! Igår kväll före läggdags fick hon en till dos antihistamin, så vi hoppas på det bästa, självklart gör vi det!

PANIK!

''Aaah, det gör ont'' och den värsta gråt attacken jag någonsin hört. Två små stickhål i armen. Ungen upp i famnen och med gasen i botten till hälsocentralen. Avbryter en skötare som var mitt uppe i en konversation. ''Förlåt men Novalie har blivit stucken av någonting, vi vet inte av vad''. In i åtgärdsrummet, 2,5ml antihistamin. Ambulansen påkallades. En timmes väntan. Undersökning. Ett samtal senare, till en barnläkare på tyks, och vi fick lov att åka hem.

Eftersom vi inte visste vad som stack henne behandlades det som ett ormbett. (Hon lekte ute i sandlådan, jag matade lillasyster och Marcus hämtade byket.) Handleden hade två små stickhål, tydliga sådana som passade in på avståndet mellan huggtänder, och synbar svullnad. Handleden svällde upp rakt framför ögonen på oss! Efter antihistaminet lugnade det ner sej och när ambulanspersonalen anlände hade svullnaden lagt sej och sticken försvunnit. Bara en röd rodnad syntes där hon blev stucken.

Hem slapp vi med stränga order om att genast kontakta nödcentralen om hon får magont, kastar upp blod eller om det uppenbarar sej ett blåmärke på handleden. Nu är hon under tarkka uppsyn eftersom en möjlig reaktion kan komma timmar eller till och med dagar efter ett stick, dessutom mycket plötsligt..

Hata småkryp!