Rabarberpaj x2

Tycker man om rabarber, jordgubbar, röd- och svartvinbär m.m skall man absolut köpa kokboken Rabarperpaj och annat läckert av frukt och bär. Det senaste receptet jag anväde mig av var Kertins knäckiga rabarberpaj. Den beskrivs såhär:  En snabblagad och god rabarberpaj som alla älskar. Nygräddad är det läckert knäckig. Vill du prova? Gör såhär:

500 g rabarber (ca. 1 liter skurna)
1 msk potatismjöl

Smuldeg:
1 dl socker
3 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 dl smör o rapsolja (100g)
ca 1 dl ljus sirap

Sätt ugnen på 200 grader. Skär rabarbern i bitar och lägg i pajform. Blanda rabarbern i potatismjölet. Blanda torrvarorna i en skål. Tillsätt det flytande matfettet och rör till en smulig deg. Fördela den över rabarbern. Ringla sirapen över i ett ojämnt mönster. Grädda i ca. 20 minuter eller tills pajen fått en fin färg. Servera den med glass eller med lättvispad grädde.

När jag nu en gång håller på så tar vi receptet på Rabarber- märängpajen också:

Pajdeg:

2 dl vetemjöl

100 g smör

1 äggula

2 msk socker

Fyllning:

500 g rabarber (ca. en liter skuren rabarber)

1 dl socker

1 tskpotatismjöl

Maräng:

3 äggvitor

1 dl socker

1 tsk vaniljsocker

1. Sätt ugnen på 200 grader.

2. Arbeta ihop ingredienserna till pajdegen. Tryck ut degen i en pajform och förgrädda 10 minuter.

3. Blanda den skurna rabarbern med socker och potatismjöl och bred ut i formen.

Grädda pajen ytterligare 20 minuter.

4. Vispa äggvitorna till hårt skum med socker och vaniljsocker.

Spritsa eller klicka över rabarbern. 

5. Sänk ungsvärmen till 150 grader och grädda i ca. 15 minuter. 

Servera med lite vispad grädde eller glass.

Rabarberpaj med maräng.

Abilify

Mer medicin. Abilify är en av mina nya mediciner. Den är säkert en bra medicin, men biverkningarna är många. Bland annat viktuppgång som jag inte alls är intresserad av! 'Ät nyttigt och motionera mycket' var rådet jag fick då jag alldeles nyss frågade om det möjligtvis finns en motsvarande medicin minus viktuppgångs biverkningen. Tack för det, det fattar väl till och med jag! Det är inte länge sen jag slutade med Ketipinor och Olanzapin just för min viktökning! Och nu är jag här igen! Det gör mig så ledsen, inte vill jag lägga på mig onödiga kilon till! 'Det är en vilje sak', alla gånger är det inte ens det. Tur så går jag nu tillbaka till min vanliga läkare, om man säger det så, så kanske hon tycker ens lite synd om mig och byter ut medicinen. Det blev väl ett j*vla gnäll över en medicin tycker ni, läs inte då tycker jag.

Så nu måste jag börja äta nyttigare. Mer frukt och grönsaker, men det enda jag vill ha nu är godis och kladdkaka. Tur så har jag Ma som lite lägger stopp för sånt. Varför ska man alltid vilja ha det som man inte får?

Bort från medicinämnet. Miliam var duktig igår och sov sin middagssömn utan blöja för första gången någonsin utan att göra varken business ett eller två! Jag blev så glad! Kanske vi sakta men säkert börjar få blöjan bort av honom. Det sägs att pojkar är envisare med det än vad flickor är, jo tack för det med, det har jag märkt! Det belönades med lite knäckig rabarberpaj. Såå gott!

Första morgonen

Att vakna upp i egen säng är nog av det bästa som finns! Jag har sovit utan problem hela natten. Klockan visade sju då jag vaknade! En kiva omväxling från halv fem. Det tog inte länge före sängen fylldes av barnen, som i sin tur blev väkta av tiggande marsvin.. Ingenting har ändrats på dom här veckorna jag varit borta. Novalie sover fortfarande med alla kläderna på. Det är omöjligt att få dom av henne, men sen är det inga problem med att få dom bytta på morgonen! Pyamas, vad är det liksom?

Min tå är inflamerad. En läkare skulle ta en titt på den igår före jag sku åka hem men inte orkade jag ju vänta! Vilket dumt beslut där! Den värker och bultar och den varar så fort jag lägger tyngd på foten. Betadin vill inte hjälpa. Någon som har tips på andra smörjor eller salvor? Tar lite pipi det här..

Inte klokt!

Det är inte klokt hur mycket mediciner jag äter! Fyllde på dosetten för första gången alldeles själv och hade så svårt med det! Inte vet jag vilka piller jag tagit förutom att det varit en stor mängd (namnen och syftet med pillren vet jag dock om). Jag räknade till nio morgonpiller på avdelningen men nu är dom bara åtta? Något har lämnats bort och ingen har sagt det åt mig!? Det blir ett samtal till avdelning för att fråga vad läkaren sysslat med. Det tog mig närmare en timme att fylla på dosetten som i övrigt ser ut såhär:

Tur nog bad jag om att få en lista på vilka mediciner jag skall ta vilken tid, annars hade jag inte klarat av att fylla dosetten! Svingade även förbi apoteket idag, före avdelnings besöket också, och nu har jag en 'liten' hög med mediciner som jag borde få in i medicinskåpet. Önska mig lycka till!

Nu är jag hemma igen med blandade känslor. Det känns bra men konstigt. Inga sköterskor som kollar upp en och inga låsta dörrar du måste be personalen att öppna. Att vara inne på avdelningen var inte så farligt som jag hade tänkt mig. Två nya bekanta fick jag ut av det vilket bara är roligt eftersom jag inte har många jag umgås med. En av personalen frågade om jag skulle komma in på nytt om jag behövde det. Jag tvekade lite med svaret men visst skulle jag det. Jag vill ju må bra, orka mer och framför allt vara glad! I och med att jag fått medicin förändringar har jag blivit mer social av mig märkte jag. Jag pratar mera, ser folk i ögonen och kryper inte ihop mera. Dumma saker slinker ännu ut, jag borde lära mig att tänka mig för före jag säger något.. Min fobi för folkmassor är också borta, vilket är skönt! Men att backa är jag ännu rädd för, haha! Det kommer nog att bli en bra sommar nu när jag är 'normal' igen. Jag ler mera, jag skrattar mera än vad jag brukar, jag mår sååå bra just nu så det är inte klokt!
Det finns så mycket jag vill göra nu när jag mår bra! Vem kommer med till Mumindalen med mig och barnen? Helst imorgon, haha! Nej men något sånt vore kul, nya bekantskaper är alltid kiva. Någonting skulle vara kiva att göra, idéer? Jag vill, helst redan igår, hehe. Usch vad jag mår bra, ifall någon missade det ;)

P.S: Jag är inte så galen som det verkar..

Yay

Samtalet med läkaren gick bra. Imorgon sover jag i min egna säng igen bredvid en snarkande bättre hälft. Jag absolut hatar när han snarkar men på något vis känns det bra att få sova bredvid snarkmaskinen igen! Som jag har saknat att sova där bredvid honom, någon att krama om då den känslan slår på. Att tromas med tre ungar och en man i sängen känns som en liten sak, bring it on bara! Jag kan till och med låta en snarkande Dalvin sova i fotändan. Vad som helst bara jag slipper och sova i min egna säng!

Fem recept fick jag med mig härifrån. För er som det intresserar så har jag nu en lååång lista på mediciner. Vi kan börja med Lamictal och så fortsätter vi listan med: Lyrica, Abilify, Somac, Tenox, Thyroxin, Melatonin, Sycrest och så Opamox vid behov. Säg en gång till att bipolär depression är ett påhitt/lathet. Fan jag kan bli så arg. Jag ploppar inte allt det här i mig för att jag tycker att det är kiva. Nå, tyck nu sen vad vi vill. Men döm aldrig en människa, ni har ingen aning om vad just den personen har fått gå igenom! Vi med diagnoser dömer inte andra på det viset, vi vet hur det känns att vara sjuk! Oberoende av diagnos. Ta istället reda på vad t.ex bipolär depression är. Fråga eller googla. Det tar inte länge av ens tid!

Aah, jag är så happy happy att slippe hem imorgon! Yay!!

Magic hour

Om ni undrar varför i helsike jag gjort ett sånt här inlägg så är det för att den vägrade publiceras via telefonen. Screenshots. En bra uppfinning! En massa skrivfel finns det i texten också..lite sent att rätta till det nu men nog tror jag att ni är tillräckligt smarta för att förstå ändå. Tack o hej för mej.

Being bipolar vol. 1

Bort bort!

Nu tömmer vi klädskåpet igen. Kläderna längst till vänster är av stl 90, följande 92/98, högen till höger är av 80 (gröna byxorna, men är mer som 86) till 86/92. Salama McQueen vinterskorna är fodrade, stl 27. Men jag skulle nog säga att dom är mer som 25/26 beroende på hurdana yllesockor man har. Ena tarran på högra skon är lite sönder som syns på andra bilden! Bjud någonting, anything at all, så vi får mer utrymme i skåpet. Finns allt förutom långärmat. Ni kan ju fråga!

Run(notso)tastic

Jag drog mitt första runtastic cyklingspass imorse. Mmm, not so good. Min kondition är nog i mycket värre skick än vad jag trodde förut. Ändå kunde man ju tycka att den bara borde växa av att springa efter barnen! Emelia är en rackare på att springa undan just nu! 'Neeeej' å så tar vi en runda runt gården igen. Den ungen har minsann konditionen i skick, kvick är hon med!

Det hör ju till att hitta på en massa orsaker till varför prestationen inte mötte förväntningarna. Så här varsågoda. Jag har en gammal mommo cykel, på allvar! En tre växlad turkos färjad mommo cykel. Färgen är det inget fel på, det är cykeln. Ja, för inte är det mitt fel att det bara blev 3,9 km på skit tid! Dessutom tog vinden allt för mycket i barnsittsen. Tack i alla fall för cykeln mommo ♡

Nu tar vi tag i nya äventyr. Vi börjar med att kasta pinne följt av ett dopp i det blå före resten av familjen börjar röra på sig.

Ha en bra dag alla bloggläsare!

Ready, set, GO!

Stenplattor till salu

Idag har jag klippt gräsmatta (med ferrarin) och grävt upp en massa stenar. Måste säga att det var lite roligt att köra gräsklippare på landsvägen, inga bilar syntes dock till, boring. Det var mindre roligt att gräva upp stenplattorna i den här hettan, vissa var bra undergömda dessutom! Spaden fick gå het. Men klart blev det också. Är man på hugget (och envis) så är man, easy like that. Gården ser nu ungefär likadan ut som i mumindalen då Stinki fixade sjöodjurets fotspår. Gropar överallt! Nästa projekt: fylla gropar. Eller något av av dom tiotusen andra halvfärdiga projekt..

Stenplattorna är till salu! Alla är inte med på bilden. Ni vet var ni får tag på mig! 

Going on

Picknick på studsmattan. Shhh, berätta det inte för pappa!

Hugget

Idag och igår har jag varit riktigt på hugget. På kvällen radade vi ved med Miliam, det tyckte han var otroligt roligt när han ensam fick vara med mamma som så länge har varit borta. Idag har jag hundra projekt på gång. Jag borde städa inomhus men vem vill nu sitta inne i detta fina väder? Så det blir mer ved radande, blomplantering och grävjobb och ett och annat projekt. Projekt startaren här hej som lämnar allt på hälft.

Mammas lilla hjälpreda i högsta hugg, precis som mamma sin. Man blir som man umgås, haha.

Hej farbror ur

Så har det börjat igen. Mina sömnsvårigheter är tillbaka. Då är det bra med blogger appen, som fungerar, på min mini S3:a. Egentligen vet jag inte vad jag ska dokumentera kvart över fyra men ibland måste det vara okay med just random saker. Som att jag nu har en fast utskrivningsdag. 31 Maj! Sjukledigheten fortsätter t.o.m 31 Augusti. Jag hade hoppats på jobb men.. Jag måste tänka positivt bara, det blir ännu en varm (förhoppningsvis) sommar hemma med barnen. Sen ser vi igen.

För att fortsätta svammlet kan jag informera er om att jag igår åt ute på restaurang med min kompis. Inget konstigt med det kanske. Förutom för er som inte gillar sniglar, då kan det vara lite motbjudande. Det var gott som vanligt fast jag nog hamnade i samma tankebanor som min kompis efteråt, vad är det egentligen som gör det så gott? Dom smakar ju inte så mycket, tuggmotstånd har dom också! På tal om sniglar så fick jag min styvpappa att smaka på sniglar sist dom var här. Dom gick hem även där! Så prova om du ännu inte ätit. Först tittade jag nog snätt på min kompis då hon förra sommaren föreslog det, så det är okay att snägla lite snätt på bloggen,  hehe.

Om tolv timmar borde jag vara hemma igen. Barnen har vårfest idag. Tillfället i all ära har dom alla nya fina kläder. Före festandet ska vi dock rada lite ved, Ette och jag. Det var redan ett sjå, fast vi var tre att få släpvagnen fylld och nu är vi bara två som ska tömma allt ihopa, på kort tid dessutom! Men det ska nog gå bra. Vi är ju laddade med dunder sniglar (nu kommer min torra humor fram). Det ska bli så skönt med en lite längre permission nu! Å snart är vårdtiden slut helt! Två nya belantskaper rikare går jag hem härifrån med sen. Riktigt kiva måst jag säga! Men nu:

Tack och godnatt för mig!

Dom fyrbenta

Som jag har skrivit förut: Jag tycker att det är bra för barn att från tidig ålder ha ett husdjur. Nu har vi ju då 'bara' en fjant till hund, kaninen Thilda och så våra fyra små, härligt runda marsvin.
Som liten hade min bror och jag varsitt marsvin, Sixten och Aladdin. Jag har alltid gillat lite annorlunda namn.. Jag ville döpa honom till Sune men fick inte det för min gudmors (som för övrigt är den bästa man kan ha) hund hette så, härlig hund det med, min lilla skugga <3
Å så hade vi kaniner såklart. Hör och häpna, ännu ett konstigt namn på pojken min, Jinix-Jin hette han (Pysen hette den andra).
Nåjo, men som artikeln säger så är marsvin ett bra första husdjur för barn. Våra barn ääälskar våra fyra små tjockisar, det gör ju jag med. Älskar hur dom tigger mat så fort det prasslar lite. Edla är värst på att tigga, min lilla prinsessa. Jag har nu bestämt mig för att hålla henne, inte har jag hjärta till att skilja mig från henne! Hon är den sötaste lilla krabaten av dom alla, fast alla är dom unika på sitt vis. Nasse är vi tvungna att ge ett nytt hem åt, vi kan inte hålla en okastrerad hane. Men ett nytt fint hem kommer han att få. Det tvivlar jag inte på, och nära så jag kan hålla ett öga på min ögonsten i fortsättningen också. You know vad du kan förvänta dig, haha.
Så om ni funderar på ett husdjur åt era barn. Köp marsvin! Härliga, härliga, härliga djur!

Ibland behöver man minnas

Dessa två låtar går ut till en som stod ute med mig en kall vinternatt och sa: Var vi än är Tove, så är vi under samma stjärnor.

Svammel

Jag är nu inne på avdelningen igen tills i Torsdag då jag slipper ut på permission igen. Här är det tråkigt som vanligt, extra tråkigt nu när en annan patient blev utskriven. Jag blev liksom ensam igen. Huvudsaken är förstås att h*n är bra nog att klara sig hemma igen. Själv är jag inne för depression och ångest, så nu kom också det fram. Deprimerad tycker jag själv att jag inte är, har dock symptomer på det. Ångesten är det som pinar mig mest, enligt mig själv. Lyrica är en av mina nya mediciner som skall dämpa ångesten, opamox har jag redan haft länge men inte varit i lika stort behov av den som nu. Tycker det är konstigt! Sakta sakta blir det dock bättre, ännu några veckor tills utskrivning helt, och där emellan permissioner såklart!
Nu undrar förstås alla hur det är med barnen. Dom mår bra, snart mår dom ännu bättre då dom har en mindre ångestfull och stressad morsa. Den som tycker att jag är en dålig mamma för att jag sökt hjälp och varit ifrån dem så länge kan gärna se sig i bakändan (sådär fint skrivet).

Ångesten gör mej extra, inte kanske känsligare, men något där nära. Jag blir lätt besviken och irriterad. Denna gång är irritationen dock riktad mot ett helt annat håll än min andra hälft. Framsteg där! Jag kan till exempel inte tåla att man inte håller vad man kommit överens om, eller att man säger en sak och gör en annan. Det har varit allt för mycket av det på sistone.

Veckoslutet gick bra. Ångesten kom till kvällen som vanligt, mer piller i nassun bara och full fart igen. Jag kan inte minnas vad jag gjorde på Lördagen för mitt minne sviker. Ibland känner jag mig som en gamling med minnesluckor. Söndagen kommer jag dock ihåg. För då fyllde jag år, grattis på mig. Vi firade lite med kaffe och kaka och var ut och åt god mat. Lite hann jag jävlas med min syster också. Made my day <3

Marsvina särade jag också på (det gjorde jag faktiskt på Lördag). Det ser så konstigt ut med tre burar i hallen istället för två. Och att ha dom två små att stå i varsin bur och tigga om sallad..wierd. Jag funderar nu på allvar att behålla Edla. Intresserade finns men jag har så svårt att släppa taget om henne, och om Nasse, men han är ju redan bortlovad. Att kastrera en till känns lite onödigt. 150€ gott folk, kostar det att kastrera ett marsvin, så nu vet ni det också.

Svammel slut. Over and out!

Godmorgon

Hoppas på en fin dag idag!

Ombord

Vi stegade på Siljas Baltic princess morsdagen till ära. Nu sitter Novalie och jag med varsin tårtbit framför våra näsor. Gott!

Nestlé

Nu är det dags för en Buzzador kampanj igen. Denna gång handlar det om Nestlé shredded wheat flingor. Så i väntan på Buzzador paketet, här är en bild!

Broilersoppa

Recept på en god broilersoppa:

4 st morötter
8 st potatisar
1 lök
2 hönsbuljongtärningar
5 dl grädde
400 g strimlad marinerad broiler
1 paket Koskenlaskija-ost
1 paket bacon
Curry

Tärna morötterna och löken, koka dem i litet vatten halvmjuk tillsammans med buljongen och curry.

Tillsätt potatis (i bitar) och grädden, låt koka. Stek den strimlade broilern och tillsätt den i soppan.

När potatisen är mjuk tillsättes Koskenlaskija-osten, rör om så den smälter men inte fastnar i kastrullbottnet. Stek snabbt baconen och sätt den till sist i soppan. Avsmaka och krydda eventuellt lite till.

Soppan var jätte god och lätt att laga. Rekommenderar! Receptet hittade jag på bloggen Mat och bak. Kommer definitivt att prova andra recept från denna blogg också!