tisdag 21 mars 2017

Elias tuber och Emelias krämpor

Jag har en sån modig liten pojke till gudson! Jag blev frågad om jag ville komma med på ingreppet av Elias mamma. Men självklart! Det är ju min gudson det handlar om. Så morgon människa som jag är tog 05:15 färjan. Och den klant som jag är skrev jag telefonnumret till färjan fel ner så jag fick ha Ma att beställa färjan. Tonen var ju inte så trevlig när jag väckte honom, haha.

Elias var jätte duktig. Ner sövningen gick jätte bra. Och vi fick ett gott skratt då han vaknade. Yr liten krabat, haha. Ingreppet tog ju inte mer än femton minuter och jag fick gå med till uppvaket. Nog känner man sig lite liten när man ser en så liten ha syrgasmask och uppkopplad till en maskin. Men allt gick fint och det tog inte länge så sprang han omkring igen.

Nu oroar jag mig över Emelia. Det är nu fjärde dagen som hon har svårt att kisa. Vi vaknade halv nio, och kvart över nio hade hon redan sprungit på vessan kanske tio gånger! Det började på Lördagen då vi hade dansfotografering och HopLop besök. Först trodde jag att det var för att hon var nervös. Det var många föräldrar som tittade på när dansgrupperna fotades och det var proppfullt i HopLop.

Men så fortsatte det på Söndagen. Och Måndagen. Och så idag.

Eftersom jag hade lovat åka med på örontub ingreppet så var det Ma som fick ta hand om läkarbesöket. Jag hade lite på känn att det kunde vara urinvägsinflammation. Svaret på det provet får vi senare idag. Men nu är klockan nästan halv tolv och vessa besöken har blivit allt färre.

Jag ringde ändå till hälsocentralen i morse och frågade om det fanns något vi kunde göra. Vi fick rådet att bada och hälla i lite babyolja för att 'smörja'. Och så att hålla henne upptagen och tankarna på annat. Så Miliam fick också bli hemma idag och nu leker dom för fullt. Så det verkar funka.

Jag är dessutom av den typen att JAG vill sköta läkarbesök för då får jag en bättre bild. Man brukar inte få så mycket ut ur Ma. ''Va sa dom?'', ''Det är nog helt ok''. ''Men va sa dom?''. Sådär ungefär. Så jag bad hälsocentralen att ringa till mig med provsvaren när dom kommit in. För jag vill ha koll.

Själv har jag utnyttjat den tiden till att diska, vika byk och så byka. Jag fick t.o.m de reda kläderna in i klädskåpet, det ni! Senare när dom tröttnat på att leka så ska vi plantera grönsaker hade jag tänkt. Och Mario funkar ju också.

Så nu får vi bara vänta och se om det blir en antibiotika kur eller inte. Börjar det om igen så tänker jag nog åka in till barnakuten.. så paranoid är jag nog, haha.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar