Alltså, den här veckan. Verkligen inte den bästa jag haft. Argh, tur så är den snart slut, om nästa vecka (hoppeligen) skulle vara något bättre.
Lördagen fortsätter i irritationens tecken, vilken överraskning. Men istället för att ta ut det på andras åsikter, förlåt Jannina, så riktar jag min uppmärksamhet mot taket istället.
(Till er som inte vet är hon ingen främling precis, vi har tagit ihop förut, till exempel om vem som får leka med vilken docka, hehe) Just nu klampas det omkring på taket rakt ovanför huvudet på mej. Nu och då hör man också hur en irriterad röst hojtar någonting åt en annan irriterad röst. Tonen som används bådar inget gott. Tydligen är det värre än trott (antar jag). När som helst nu förväntar jag mej se ett ben rasa ner genom taket. Så att så. Men om vi nu ska se på saken från den ljusa sidan betyder det ett helt nytt tak här på insidan också..
Om jag nu för ett ögonblick skulle glömma allt som heter vardag och irritation och istället sticka näsan i boken jag för tillfället läser: Mannen utan öde. Jag måste ändå säga att den nog är en besvikelse. Precis som filmen som baserar sej på boken.. Okay, jag hade svårt att koncentrera mej på filmen eftersom jag fattade noll. Skådespelarna pratade tyska, textning fattades helt - oftast finns det ändå textning på engelska, men nej.
Boken är i alla fall på svenska, men lika trög som filmen. Men eftersom jag en gång lagt ner pengar på den får jag lov att ta mej igenom den också..
Här kom min positiva jag fram igen, att jag sen alltid lyckas..Bättre dag imorgon?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar