Alla överöser Dalle med pussar och kramar. 'Bli bra snart så du kan dra pulkkan!' sa den äldsta. Mellersta var för några få sekunder överlycklig då han märkte hur lätt det var att leka ryttare. Glädjen var kortlivad, 'Vadå, jag får inte?'
Dalton mår bra, så bra han nu kan må. Igår kväll var han lite orolig, men lugnade ner sej då han fick smärtlindrande till natten. Det största problemet nu är att han varken vill äta eller dricka, då tar vi struten bort och vaktar honom noggrant, eftersom det är omöjligt för honom att äta med strut på. Samma gäller behoven utomhus, går vi ut med honom med struten på total vägrar han, men så fort struten är av är det inga som helst problem. Kort lina och två ögon på honom så går det hur bra som helst! Stressigt blir det för oss, struten ska av och på och ungarna vill pussas och pajas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar