Jag har aldrig tyckt om att bo såhär nära vägen, ändå är jag van sen liten att bo både nära en tågbana och en tre filad landsväg (som man inte fick gå över själv men ordet "nej" gör det ju så mycket roligare).
Nu bor vi bara några meter från en ganska hård trafikerad väg såhär på sommaren och vissa håller ju inte fartbegränsningen på 60 km/h. Ska sanningen fram susa jag förbi här i 80 km/h före vi flyttade in också! Det var inte före vi flyttade som jag ens viste om att det var en begränsning på 60 km/h.. Bra jobbat att läsa av hastighetsskylten, Tove!
Det är inte bara hastigheten bilarna drar förbi som jag inte gillar, jag är ju rädd för att ungarna ska hitta på att gå upp till vägen eller att Dalton sätter fart mot stranden (som har hänt flera gånger). Hittills har barnen hållits på gården, så mycket som jag har skrämmt upp dom.. (alla sätt är tillåtna när der kommer till säkerheten, haha).
Nej, folk sportar ju också med att titta in genom köksfönstret när dom kör förbi! Dom gångerna som någon ännu till hälsar ser jag rött! Det har ingen jävla skillnad om ni känner oss eller inte! Får man inte sitta i sitt eget kök ifred?
Så på midsommaren kom jag på den briljanta idén att vi sätter vår midsommarstång på den lilla gräsplätten på framsidan av huset så folk kan blicka på den istället! Men nu är den i gräääsligt skick som Miliam sa här vid frukostbordet och jag kan ju inget annat än att hålla med.
Som ny var den väldigt fin och den största vi har "väsä" ihop hitills. Och barnen klädde sig så fint i blomsterkransarna ♡
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar