Sviken

Berit och Ali har varit tillsammans i åtta år. Berit har en dotter sedan tidigare och Ali anser att det strider mot hans tro att gifta sig under sådana omständigheter. Då Berit nu väntar deras gemensamma barn ändrar han sig och säger sig vara beredd att möta kritiken från släkten.

Paret planerar ett romantiskt bröllop i Egypten och Berit är lycklig och förväntansfull. Men i Kairo slås allt i spillor. Berit - nu halvvägs genom genom graviditeten - drogas, och när hon vaknar upp är barnet borta och hon själv badar i blod.



Berit Jörgensen bärrattar i boken Sviken om sitt förflutna. Det är ingen vacker historia. Berits fästman drogar henne dagen före, vad som skulle ha varit ett romantiskt bröllop, och låter utföra en abort på henne! Då är hon redan i vecka tjugo.

Han berättar senare att hon var nära att dö, att dom var tvungna att ge henne blod för att hon inte skulle förblöda. Orsaken till varför han lät aborten utföras var för att hon var en 'ful människa', han ansåg att hon krävde en för stor bröllopsgåva. Han ångrar inget. Han spelar spel med hennes psyke, bland annat berättade han att barnet var en pojke och att han var 'nästan för stor för att få ut'.
Han hotar henne och hennes dotter till livet om hon för saken vidare till polisen. Vilket hon gör eftersom aborten gjordes mot hennes vilja.

Förståeligt mår hon otroligt dåligt och försöker få en rättsprocess igång, både mot Ali och mot den falska imamen. Men ingen fälls. Då bestämmer hon sej för att själv försöka få svar på varför och fälla dem. Och därmed beger hon sej in i en farlig situation.

Hon reser tillbaka till Kairo. Anställer en advokat och söker upp kliniken. Hon lägger puzzelbitarna själv på plats utan någon större hjälp av myndigheter eller advokaten. Till slut sonas hon med aborten och lägger händelsen i bakfickan.

Men så reser hon till Saudiarabien för att jobba. Då hon landar på flygfältet ser hon Ali genom flygplansfönstret. Hon kontaktar honom, ställer en miljonfrågor och återtar kontakten, får att få svar.

Hon börjar träffa honom igen, ensam. Han har två sidor, den gulliga 'å, jag älskar dej förfarande, till och med mer än min fru' och den mörka 'det skulle ha varit bättre om du dött'.

Hon får aldrig hela sanningen ur honom. Båda spelar dom ett spel för att luska ut vad den andra gömmer..

Boken hörs intressant, inte sant? Men det tog över en vecka för mej att läsa igenom den. I normala fall tar det bara några få kvällar. Jag störde mej på hennes naivitet och dumhet! Han hade redan en gång satt henne i livsfara och nu satte hon sej i samma livsfarliga situation igen? Utan att det ledde någonvart. Inte förstår jag mej heller på varför hon gav ut en bok om den händelse hon inte ville att någon skulle veta om och till lika sätta sej i livsfara en andra gång?
Boken kommer jag inte att läsa om. Men om man nu råkar gilla böcker baserade på riktiga livet kan man en gång ploga sej igenom den. Det är ju inte sagt att alla finner den lika trög, långtråkig på sina ställen och helt enkelt dumstridig. Det gjorde i varje fall inte Ette.