måndag 21 december 2015

Älska julstress!

Nu börjar jag förstå Marcus syn på julen. Den är dyr, det ska vara allt från julkort till julgran. Lådor och skitdyra fiskar. Julklappar åt alla barn, och i vår släkt även till dom vuxna, något som kunde slopas. Det är en himla stress för en dag. Det ska pyntas, bakas, och så hör storstädningen till och så ska man få röjt plats åt granen. I vårt fall precis brevid den öppnaspisen och framför den där lamp switchen vad den nu heter på svenska (hjärnsläpp hör också till) så man sticker sig varje gång man ska tända ock släcka, för det går ju inte att möblera så som jag tänkt mig.. Jag använder mig nu av Novalies käpphäst för att tända och släcka, det är ju också en syn.

Igår var vi in till stan för att köpa dom sista julklapparna. Det var människor överallt. Jag orkade inte riktigt koncentrera mig på att handla så Marcus fick bestämma det mesta. Meningen "jo, det blir nog bra" är ganska uttjatad nu. I vanliga fall brukar det ju vara jag som kör hårt på shopping mani men igår var det jag som såg på prislapparna och försökte hyrtta lite. Vi började med att köpa ett kylskåp så jag tyckte att det blev tillräckligt dyrt med det, resten kunde vi ju spara in på.. jepp jepp.

Nu har vi det sista sen fixat. Miliam får en ny lastbil som vanligt. Novalie operation spelet som vi spelade mycket som barn och Emelia en hylla till sitt rum för nu "städar" hon upp allting i sängen, golvet blir i alla fall tomt. Och så lite krapel till. Dom vuxna får julgodis iår. Så jag har nu stått och koka fudge och knäck hela dagen. En satts lyckades jag få på golvet och jag brände två plattor choklad. Jag vet inte heller hur många gånger jag lyckades bränna mig själv. Nu borde jag ännu städa köket för det är ett bombnerslag. Men orka när orken är slut! Så nu tar jag en liten paus med att ligga på soffan med Emelia och titta på Mumin (som jag lagt på på Youtube för jag orkar inte byta skiva hela tiden).

Sen har ju ännu bildörren gått sönder. Så nu får man klättra in från passagerar sidan för att komma in. Det var kiva att klättra in den vägen på hongkongs parkering när den just gått sönder. Det blev inga många stop den dagen. Sen ringde dom ju förstås genast efter från dagis och sa att Miliam var sjuk så det blev en himla bra dag.

Nå, imorgon tycker jag säkert om julen igen. Det är nu bara såhär jag känner idag. Jag är ju känd för mina humörsvägningar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar