10 månader 2 veckor och 5 dagar

Miliam, tio månader två veckor och fem dagar har tagit sina första staplade steg idag!

Dom första stegen togs hemma hos gamla fammo.

Plask!

Glöm allt som heter badkar. Plask i poolen skall de vara!

Glad Midsommar önskar en första gångs simbassängs plaiskare!

Läkarbesöket

Igår, i vecka 36+2 (37+2 enligt mina beräkningar), besökte jag läkaren - igen. Till min stora irritation var det förseningar i tiderna, jag fick vänta hela 55 minuter för att slippa in! Det tycker jag verkligen inte är okay, dessutom berättade ingen om det för mej, jag råkade istället överhöra det när en sköterska informerade en annan patient om det!

 Allting är bra med bebben, och värdena såg bra ut. Blodtrycket var 100/62 (ärligt talat fattar jag mej noll på blodtrycksvärden) och hemoglobinet 116. Lite mer svullen än förut är jag också.

Eftersom jag haft en massa sammandragningar på sistone ville läkaren, igen en gång, göra en inreundersökning - fy vad jag avskyr dem! Livmoderhalsen är nu ännu kortare än föregående gång, vilket inte är konstigt, de är inte länge kvar till beräknat nu. Öppen är jag inte, vilket för mej är en lättnad, speciellt då hon tror att lillen ligger på tvären. Fast där hade läkaren och rådgivningstanten olika åsikter, vad ska man tänka om det?

Hela förmiddagen idag har min kropp än en gång betett sej som om någonting är på gång. För en stund var jag övertygad om att idag är det go time. Nu har det lugnat ner sej en aning, om det är tillfälligt återstår att se. Hoppas på det, jag vill så hemskt gärna fira midsommar med barnen, även då jag också hemskt gärna vill träffa lillen.

Barnvänligt midsommar

Midsommaren firar vi hemma, på ett barnvänligt! Simbassängen skall fyllas, en midsommar stång skall resas och en och annan fotbollsmatch skall spelas. Det toppas ännu med en hel del godsaker, vad kan bli bättre än så?

Jul vid Midsommar

Här är orsaken till varför det har varit aningen tystare på bloggen den senaste tiden.
Förutom att ha tagit hand om mina små älsklingar har jag plogat igenom en hel del böcker (bland annat ''Ett bipolärt hjärta'' som jag nu streck läst ett X antal gånger, läs!), börjat ta i tag med en skoluppgift och försökt få en 'julelender' till stånd. Alltså en sådan som på bilden här intill.

Ålderskris? Inte alls. Jag. Bara. Älskar. Julen. och därmed skall jag överföra denna kärlek till barnen och skapa härliga barndomsminnen för dom!
Ett av mina bästa minnen var en sådan kalender. Jag hade ingen egen, men fick nu och då öppna ett litet paket hemma hos en kompis, and I loved it!

Jag lovar att köpa en riktig sportbil när ålderskrisen slår på, varför är det bara män som sku få göra det?

Envisheten

Jag lär vara mycket envis enligt min äkta hälft (där har vi delade åsikter). I varje fall är han minst lika envis, en annan irriterande egenskap han har är att han aldrig kan erkänna när han har fel! Det har enbart hänt max fem gånger under de fem år vi varit tillsammans.

Nåh, vad blir det då av avkommorna då båda föräldrarna är så envisa... Jo, dom blir dubbelt så envisa.
Det visade Mini Ma prov på idag då han absolut inte ville somna för dagens första tupplur. Det blev en två timmars kamp för att få honom att stänga sina små ögon. Två timmar! Då handlade det inte om att han inte var trött! Ögonen hölls knappt uppe, huvudet nickade hela tiden till och tårarna rann. Snacka om en envis unge.

Nu sover han äntligen. Fast jag kan sätta mitt huvud i pant på att han snart vaknar igen. Det här med sömn är  inte hans starkaste sida.

Träskmonstret

Är det någonting Dalle Dumskalle gillar, så är det att simma! Idag får han nöja sej med lek och bus inomhus. Regnet piskar ner och det är så där allmänt grått och trist. Hoppas på finare väder imorgon!

----

Sorry systeri, jag stal dina bilder <3

Sommarens värsta sida

Små kryp! Jag sitter nu här och kliar ihjäl mej, de värsta stinget idag delade nog en pissmyra ut. På de värst tänkbara stället, nämligen mitt på fotsulan. F*n vad det svider ännu en timme efteråt, skönt att stiga på foten är det ju också. AJ!

Novalie fick mej dock att glömma smärtan för en stund. Den clownen! Pladask sa de och så låg hon raklång på gräsmattan. Gick de bra frågade jag genast, svaret blev: Jo, jag bröt bara benet lite. Två sekunder senare var hon på fötter igen.


Nu är det bara att knipa ihop och fortsätta med grönsakslandet, jag ska få allt sått idag! Jo jo. Jag vet, vi är sent ute, men ska de vara så ska de vara!

Skogens blåa guld

Hej hej, här sitter jag och äter maränger gjorda på skogens blåa guld! Nämligen blåbärsmaränger! 

Hemlagade, of course! Nu får jag dock tacka bagarna som tidigare idag reste tillbaka hem till söder, dom var inte så dåliga som ni fick dom och låta.. Thanx for leaving them behind!

Vadå himo på rabarber, blåbär eller maräng?

En förmiddag med Novalie

Morgonen började som bekant med ett minst sagt råddigt rådgivningsbesök och följdes av lite shopping, fotbolls match, rabatt rensning (som blev på hälft), ett överraskande strand besök (då hunden rymde), och så klart en glass paus. Nu pausar vi en stund i svalkan inomhus, värmeböljan tycks hållas i! Vad är nu bättre än det?

Novalie fick en ny skottkärra av faster. Dalton fick tennisbollar, två av tre är redan sönder bitna.

Rymlingen. Gissa oron när man hör en flämtande hund ute i vattnet men man kan inte se var någonstans han befinner sej eller om han behöver hjälp! Vassen måste bort och det illa kvickt!! Ett annat måste är staket! Kiva när han springer över grannens tomt för att smyg doppa sej... Lägg märke till att jag bara såg bort två sekunder, när jag såg tillbaka igen upptäckte jag att hund **** var borta! Jag håller alltid stenkoll på honom, men nu lyckades han! Tro mej, han blev bestraffad! Vi ska inte ha en hund som rymmer på det där sättet. Jag tackar ändå Gudarna att han inte på något vis är aggressiv, men ändå! För man vet ju aldrig, det finns ju bestar till hundar också..

Fotbolls matchen. Novalie var nog inte beredd på en sån höjdare. Dalton däremot var skarp i blicken, tänk vad roligt de skulle ha varit om han fått vara med. EN hel fotboll vill vi ändå ha och därför placerades han på ''bänken''. Stackars liten, inget roligt får han ha!

Strandtältet är pop! Dessutom bjuder den på väl behövd skugga då det blir för varmt. We like!

---

Pssst, det är mamman här i huset som klippt gräsmattan! Stolt! (Tänk på magen som tynger och ryggen som krånglar.)

Magen

Rådgivnings besöket idag var minst sagt råddigt. Det är inte varje gång man själv får guida rådgivnings tanten igenom besöket! Min ''vanliga'' rådgivningstant är på sjukledigt och därmed har dom en vikarierare för henne. Jag var tydligen den första patienten hon tog emot, i alla fall ursäktade hon med att det var hennes första dag där. Så det var kanske inte så konstigt att hon inte visste var alla grejer var placerade och så bortåt. Men att inte veta vilken kräm att kleta på magen då hon skulle höra på hjärtljud? Nåja, vi klarade av det.

Nu är jag alltså i vecka 35+4. (Eller i 36+4 som jag räknar!) Alla värden ser ungefär likadana ut som förut. Vikten har ökat två kilo på två veckor. Blodtrycket är lika lågt som vanligt, vilket inte är ovanligt för mej. 105/60 mot 105/53 som det var förra gången. Hemoglobinet är fortfarande lågt, surprise surprise. Sist mätte hb 114, nu 115. Så ingen större förändring där. Pulsfrekvensen låg på 160 och ungen rörde på sej bra! Så över lag ser allting bra ut!

Hon såg en aning förvånad ut då jag berättade att det är vårt tredje barn jag bär på och undrade hur gamla dom två andra är. Joo, det där vi har fart på... Då frågade hon ännu om vi tänkt skaffa flera barn om något år. Då jag svarade att det nog räcker nu verkade det lite som om hon försökte få mej på andra tankar. Barn är ju det härligaste man kan få här i världen! Visst har hon rätt, men att samla dem på hög är väl ändå att ta lite för mycket i? Det är förstås inget fel i att ha många. Men som vi ser på saken så räcker det bra till med tre, vi vill ju ha tid för alla våra barn och för varandra lite nu och då.

Lika som bär - våra bebisar

Under mina sömnlösa stunder ligger jag oftast och funderar över en massa saker. Inatt (då jag var säker på att vi snart sku måsta åka in) slog det mej - än en gång - hur mycket tvåan liknade ettan då han föddes. Undrar hur trean kommer att ser ut, det lär vi få reda på inom snar framtid!

Här är ettan och tvåan, nykläckta, och lika som bär! Våra älskade små krabater!

Ettan, född 01.02.09

Tvåan, född 04.08.11

Nu är jag hemskt nyfiken på trean, kommer h*n att vara en exakt kopia av sina syskon??

Hettan del II

Idag gjorde vi helt klart den bästa investeringen den här sommaren - vi satte nämligen sprätt på lite pengar på en simbassäng. Gissa tre åringens glädje! Där ska vi nu ligga en god stund och bara njuta!

Men vet ni vad det lustigaste är? Imorse frös jag..nu svettas jag ihjäl!

Hettan

Jag som älskar varma sommardagar borde inte gnälla. Idag tänker jag göra just det!
Fy f*n vad det är hett! Det hjälper inte ens att äta isglass!

Vill, men vågar inte

Okay, nu måste jag ta till mej av alla varningar och varva ner. Nu när jag fått min ork och energi tillbaka, typiskt! Jag vill göra så mycket men vågar inte. (Tänker i varje fall byka och klippa den lilla gräsplätten idag. Gräset är så långt och jag hatar fästingar - speciellt hunden är expert på att dra in dom!)

Inatt låg jag och vände och vred på mej i en evighet. Hittade ingen bekväm ställning, gjorde jag det vaknade Tison till, han ville ha nattflaska, han hade hett, eller så var han annars bara irriterad över något.

Hettan pinade oss andra också. Själv led jag av sammandragningar till 100. Som tur gav dom med sej! Annars skulle jag nog inte lägga så mycket vikt på sammandragningarna, jag är ändå på slutrakan nu och förlossningen är ändå nära! Men att ha vakat en tredje natt med sammandragningar känns inte för kul, dessutom håller dom i sej över dagen, dock oregelbundet - annars hade jag åkt in!

Nu är det ju tredje gången jag är med om det här - så jag räknar med att jag vet hur min kropp fungerar och hinner in i tid. Om inte får jag göra som vår förra granne - ta in på en busshållplats och föda barnet..

My God!

Nu är det ju bara fyra veckor och fem dar kvar till beräknat datum. Sju veckor och en dag tills Novalie blir 3½ år. Och sju veckor och fyra dagar tills Mini Ma's ettårs dag! Liten blir stor och storebror! Och på mindre än 3½ år har Novalie blirvit storasyster två gånger om!

Det är ju Måndag!

Vilket betyder att jag nu är gravid i 36:e veckan! (35+0)

Det firar vi med kassler, klyftpotatis, sallad och nybakade blåbärsmuffins! Nam.

''Tillträde förbjudet''

Jag känner mej en aning som en fjortis idag och funderar på största allvar (eller?) om jag ska spika upp ett ''Tillträde förbjudet'' plakat på dörren till sovrummet.

Vem vill jag hålla utanför? Jo. Min andra hälft, speciellt hans snarkningar!

Trevligt med besök..

..mindre trevligt det här med att städa..

Med andra ord: ''ta det lugnt'' emottogs av döva öron. Jag lovar att skärpa mej - Genast efter sängkläds byte, nån' bykmaskin, diskmaskins tömning och påfyllning. Sen ska ännu köket givetvis städas.

Huom! Morgondagens bloggtorka kan alltså bero på för tidig förlossning eller helt enkelt bara på vår lilla HopLop utflykt. Fortsättning följer..

Morgonstund har guld i mund

Kan det bli bättre än såhär? Trion, det vill säga jag och båda barnen, sov till 09:30. Lyx! Efter lite morgon mys där i sängen steg vi upp och förberedde morgonmålet. Som idag bestod av havregrynsgröt med rabarberkräm. Mamman i huset drack dessutom en kopp svartvinbärste till det. Vi vill ha fler liknande mornar, tack!

---

Plötsligt ångrar jag mej inte alls över mitt rabarberplundrande! Först till kvarnen, heter det väl? Dessvärre tror jag nog att jag är tvungen att lite tona ner på mitt rabarbersug ändå, men det är ju bara för gott!!

Den duktiga hemmafrun?

Sakta men säkert har jag (tydligen) gått in för rollen som ''den duktiga hemmafrun''. Bortsett från att jag faktiskt är fastanställd och studerar på sidan om. Detaljer detaljer.

Klockan 21:00, prick, ställde sej denna 'hemmafru' framför spisen och lagade världens godaste rabarberkräm. Imorgon serverar hon den tillsammans med gröt till morgonmål. Vad kan bli bättre än det?

---

Om det blir underligt tyst på bloggen framöver är det för att jag gått ''under jorden'' med min familj. Undrar vad svärmor egentligen tänker då jag plundrar hennes rabarberbuskar var och varannan dag?

Missen

Jag kopplade fast en över energisk jycke och så begav vi oss av till svärföräldrarnas stuga. (Två tomter bort)

Ser kanske inte så häv ut, men stugliv skall vara simpelt, inte sant? 

Ungefär här släppte jag jycken fri, vilken miss.

Vattentokig som han är bar det genast av ner till stranden, och därmed luktar han våt hund igen.

Min absoluta favorit doft...

Gladare blev jag då han stup i kvart sprang upp för att ruska av sej.
Här höll han ändå ett acceptabelt mellanstånd.

Minns ni 'vårt fiskställe'? Ser ni den lilla viken där borta? Där är den!

200€ mylla

Vet ni hur 200€ mylla ser ut? Jo, såhär:

Undrar om hälften av myllan flög sin kos från konttin då vi körde hem från Reso? 

Därför efterlyser jag nu mylla mellan Reso-Åbo skärgård. Belöning utlovas till upphittaren.

Namnfrågan

Tänk hur svårt det är att välja namn åt en masu inneboende. Nu tror jag dock att vi har ett namn som vi alla gillar. Och vet ni vem som kom på namnet? Jo, dottern på tre år! Och det bästa? Endast tretton bebisar bär det namnet. För alla vet vi ju redan att jag gillar lite ovanligare namn, det kom väl inte som en överraskning för någon?

Men om bebben ändå överraskar oss med extra utrustning får vi nog tänka lite om.. Förslag på pojknamn, anyone?

---

Dessutom tror jag att förlossningen nu är extremt nära. Även då det ännu är ett X antal veckor kvar till det beräknade datumet. Kroppen har nu i flera dagar betett sej underligt, sammandragningarna har kommit ofta och med mer kraft. Riktigt smärtsamma har dom ännu inte varit. Men magen är mycket öm och sjuk, dessutom har jag ett otrolig tryck i nedre ryggen, precis som i krystning skedet. Hoppas h*n* stannar i sin etta lite till.


*Som sagt är vi inte helt säkra på att det faktiskt är en tös som gömmer sej i magen.

Frågeformulärer och utvärderingar

Duktiga jag har idag fått ifyllt både FinnBrain frågeformulären och Axxells utvärdering av Familjedagvårdar utbildningen jag går på. Relativt snabbt dessutom! De faktum att båda frågeformulärena kunde fyllas i elektroniskt hade förstås nånting med saken att göra. En hög med papper framför näsan känns alltid en smula jobbigt, att sen ännu vara tvungen att posta dem känns ännu jobbigare, de ger mej liksom mer stress. Vilket jag absolut i detta skede av graviditeten inte behöver! Dessutom har jag världens sämsta minne, ja, minnet är till och med kortare än en guldfisks!

Mitt i plötsligt

För inte alls så länge sen var mina små rackarungar så små så små. Titta nu själv!

Här drar dom sin första gemensamma tupplur. Bara timmar efter hemkomsten. Det var sista gången Novalie hade tutten i munnen!  Plötsligt blev hon så stor.

Här tog vi syskonbild till födelseannonsen i Västra Nyland. Mammas hela halva släkt bor i Raseborg, klart att vi måste annonsera vår lill killes födelse även där!

Nu är dom plötsligt så jätte stora. Tillsammans hinner dom med mer förstörelse än den värsta tornadon på nolltid, ljudnivån stiger till nya höjder varje dag. Men ändå kan man inget annat än L-O-V-E!

I alla fall smakar det

Mina blåbärs muffins bredde ut sej över plåten istället för att stiga sådär snyggt. Doften och smaken sitter i varje fall på rätt plats.

Nu fyller vi magarna med goda muffins och saft före det är dags för kvälls faderullan. Ibland måste man faktiskt få vara lite onyttig av sej såhär på kvällskvisten!

Hemma bra men borta bäst!

Så det känns det för tillfället. Det var så skönt med den extra hjälp jag fick under veckoslutet hemma hos mamma. Jag hann sitta ner och ta det riktigt lugnt mellan Mamma Mu besök med mera, maten stod färdig serverad på bordet och sammandragningarna hölls någorlunda under kontroll! Det kunde jag lätt vänja mej vid.

Nu är vi då hemma. Vädret är lika trist, vått och grått som det var där. Dessutom är Novalie än en gång snuvig, lika så jag. Vi spenderar därmed dagen inomhus - med ett litet undantag - butiksbesök.

Att komma hem till ett tomt kylskåp, en massa odiskad disk, en tvätthög högre än Mount Everest är inte vidare välkomnande. Men nu är det som det är. Det är bara att ta i allt hushållsarbete och få det överstökat. Sicki sacka är hushållsarbetets takt. Jag vill absolut inte riskera en allt för tidig förlossning, för nu börjar jag verkligen bli orolig! Nu är jag i vecka trettiofem, men bebben* får gärna bo i sin lilla etta ett tag till.

* Vi är inte säkra på att det är en liten tös som bor i min mage längre. Vi får bara vänta och se vem det är som tittar fram när den tiden kommer. Magen ser mer ut som en 'pojkmage', så jag lägger mina pengar på en pojke. Bara för att 'clear things up', vi har absolut ingen skillnad vilket kön det blir bara h*n är frisk!

Dagens tema: Djur

Regnet som välkomnade oss igår önskade oss även godmorgon i morse. Så vad gör man med två barn en regnig Lördag? Åker och hälsar på Mamma Mu så klart!

Grått och lika vått så långt ögat kan nå. Imorgon har meteorlogerna lovat bättre väder. Tro eller ej? 

För säkerhets skull fäller tösen upp paraplyet på terrassen.. För tänk om regnet kommer genom taket?

Familjen Fasan. Mamma, pappa och beibi fasan ute på en eftermiddags promenad.

 Första Mu vi stötte på. En söt och nyfiken liten krabat. Hon sparade minsann inte på några pussar.

Denna lilla krabat var mer försiktig. Närmare än såhär kom hon inte, men hon muade ändå ett hej.
 

''Kossorna på rad dom står hurra, hurra, kossorna på rad dom står hurraa hurraaa''

Äntligen! Här har vi ju självaste Mamma Mu! Kråkan däremot var ute på en flygtur, kanske vi får äran att träffa även honom nästa gång. Äsch ändå, inte var han där förra gången heller.

Kissa nummer ett. Sport Håkan, en falsk liten rackare. Blev inget mys med honom...men...

däremot med kissa nummer två. Om jag bara hade kunnat hade jag nog smugglat honom med mej hem. Tyvärr skulle dom nog märka hans frånvaro, och snabbt vara mej på spåret. 

Före vi återvände till Mommolandia fick Miliam lite quality time med Gudfar. Och därmed har han träffat ett stycke Gudmor och ett stycke Gudfar på en och samma vecka.

Vad glad jag blir!

Elina Nurmi, som deltog i Miss Suomi -05, pratar öppet om hennes depression, vilken hon insjuknade i under sin graviditet -07. Jag blir så glad när 'kändisar' vågar ta steget ut i rampljuset och öppet berätta om sina erfarenheter, allt är inte en dans på rosor. Inte ens för kända personer.

Förhoppningsvis får folk mer förståelse för depression. En person som har en sådan diagnos (som jag) är inte sämre än andra, inte heller svagare! Läs även den här artikeln, varje ord är sant!

Här är en bra internet sajt med information om depression. Bläddra igenom den och försök förstå.

Aldrig mera nattning utan pappa!

Att natta två övertrötta barn är inget jag gärna gör. Det är en omöjlig uppgift! Vanligtvis nattar jag Novalie medan Marcus har Mini Ma. Novalie har sina fasta kvällsrutiner vilket gör nattandet mycket enkelt. Det är tandborstning, pottbesök och lite mys med pappa före det är dags för nattsagan. Sagan får hon givetvis välja själv bland böckerna vi lånat på biblioteket, även dom har hon fått välja själv. Varje Fredag lånar vi nattsagor för en vecka framåt. Det blir en hel del böcker eftersom vi även läser en före eftermiddags tuppluren. Den tuppluren är även Miliam med på, så oftast 'lurar' vi honom med att vi sover, när han somnat läser vi boken. Det har funkat lite varierande, men det är i varje fall så vi gör.

Så var ligger problemet med natt nattningen? Det kan jag inte ens själv svara på. En orsak till kaoset igår kan vara brytandet av rutinerna, mest för Miliam då. Eftersom Novalie har samma rutin på alla ställen hon övernattar på. Miliam är ju van att vara ensam med pappa på kvällen, nu hade han plötsligt mej och Novalie.

Klockan åtta nattmatade jag honom första gången. Efter det satt jag med honom i famnen i en och en halv timme utan att få honom att somna. Han ålade sej fram och tillbaka i famnen vilket gjorde de svårt för mej att hålla fast honom, för den ungen har krafter! Att lillasyster vände och vred och sparkade för fulla muggar i magen hjälpe ju inte heller. Så jag gav upp, då tog mommo över. Även hon misslyckades. Och om han av misstag somnar vaknar han så fort man försöker flytta honom till sängen från famnen. Åh, vad jag önskar att han fortfarande kunde sova som han gjorde för någon månad sen!

Igår somnade han först 23:25, helt oacceptabelt! Blöjan var torr och magen var mätt, inte hade han för kallt eller för varmt heller. Dessutom låg han tätt tätt intill mej, vilket han gillar - me not so much. Det blir obekvämt och svettigt. Vid två tiden började han kasta runt sej och gnälla. Till lika vaknade Novis, Hali, hennes älskade mjukis hund var försvunnen vilket resulterade i gråt. En snabb sökning och en flaska senare sov dom. Då började hund idioten skälla i köket. Inte ville han sluta heller så jag var tvungen att stiga upp och 'diskutera' med honom. Det hjälpte inte. Vilken överraskning. När jag äntligen somnat om igen började hela faderullan från början. Mest irriterad var jag på hunden. Överväger på allvar inköp av munkorg. För det och för hans bitande då jag kommenderar honom. Morrande och tandvisningen stör mej också.

Klockan åtta fick jag väcka dem då det var meningen att vi skulle gå på mina syskons avslutning. Så jag fick min hämnd till slut..

Helst skulle jag hoppa in i bilen och köra tillbaka hem där pappa kan natta den ena och jag den andra. Hur blir det inte med en tredje till.. Om vi bara skulle få rutinerna i skick med honom också, tro mej, vi försöker!

Pappa, vi saknar dej! Vi lovar!

Södern

Juni månad börjar med en mini resa till södern. Dock inte längre söderut än till Raseborg, de får duga. Det där med flygplan är ändå ingenting för mej! Vädret däremot kunde ha varit aningen bättre..