tisdag 31 oktober 2017

Essen

Nu känns jag fjärilar i magen, svagt i knäna och en aning illamående.
Jag har bokat flyg till Tyskland!
En mycket kär brevvän till mig fyller trettio år och ordnar fest. Och jag var en av dem som blev inbjuden! Nu slipper jag äntligen till Tyskland som jag alltid velat!

Förutom party party har vi planerat in en massa aktiviteter. Bland annat lite shopping. En snabbvisit till Holland, så nu kan jag dra sträck över ett annat resmål jag velat till. Och julmarknad! Har ni nån gång sett bilder från en Tysk julmarknad? Alltså, wow! Det är ingen Ekenäs höstmarknad precis. Här satsar dom stort!
Bilderna här till vänster fick jag av min kompis förra året. Och redan då la jag till en Tysk julmarknad på min 'måste besöka lista'.
Jag får äntligen shoppa loss i Primark och Action som så många i Tyskland prisar. Inte bara Tyskarna för den sidan.

Vad som gjorde resan möjligt är att jag får bo hos min brevvän. Soffan lär inte vara bekväm men skit nu i det! Jag slipper till Tyskland!

Det här året är en riktig ''brevväns get together' år. På sensommaren träffade jag två brevvänner i Helsingfors för ett förlängt veckoslut. Då firade vi bröllop och tog kanske en och annan kall för mycket i Helsingfors nattliv.
Jag är verkligen så glad över den vänskap vi har skapa av att bara sätta penna mot papper!

Nästa månad kommer bloggen att svämma över med reseinlägg! So be prepared!


måndag 30 oktober 2017

Skuggans lag

Alltså denna bok; LÄS.

Det här är bok nummer två som jag chansat på. Jag hittade det den för ca. åtta euro i en bokaffär i hem knutarna. Jag går sällan in där men nu är den en av mina favorit ställen att gå in och köpa böcker från.

Skuggans lag av Simon Häggström. Inte alls vad jag hade tänkt mig! Jag hade väntat mig en till fakta bok med statistik, kritik och den negativa sidan av prostitution. Men icke sa Nicke!

Det som gjorde den här boken så intressant är att bokens författare är kriminalinspektör och chef för Stockholms prostitutionsgrupp! Du får en insideview och inte det där gamla samma vanliga tjafset.

Boken baserar sig alltså på verklighet. Den handlar både om frivilliga sexarbetare och human trafficking offer. Den berättar om hur kvinnorna har hamnat i sexbranschen, för att förfina ordet lite grann. Den berättar om kvinnornas bakgrund, deras tankar och funderingar. Hur vissa hamnar djupt in i träsket och om några tar sig ut. Han skriver om utryckningar han varit med på, hur han tagit fast sexköpare på bar gärning, om straff och spaningar och så mycket mer.

Boken är väl skriven och intressant. Den var svår att lägga ner!
Nu vet jag ju att det är en stor tabu det här med kvinnor som säljer sex och män som köper. Och det är ett ämne som helst ska vara ''hysch hysch'' och hållas tyst om. Men den här boken alltså! Som dom skrev i Jönköpings-posten; En bok som - faktiskt - alla borde läsa'', jag håller med! Ni blir garanterat förvånade över vem som köper sex, torskar som dom kallas! Väldigt, väldigt högt uppsatta män!

Jag säger bara, chansa, läs boken!

Denver och Dacapo

Nu är det ju evigheter sen jag skrev sist igen. Och en hel del har hunnit hända. Till exempel har vi två nya familjemedlemmar; Poika och Bonia.
Eller Denver och Dacapo som dom officiellt heter.

Så hur gick vi och skaffade två hundar till?

Bonia är en rescue hund från Lettland. Första gången jag såg honom på bild så var det kört.
Dag efter dag var jag inne på hans presentations sida. Men jag visste ju också att det skulle vara svårt att övertala Ma till att adoptera en hund. Men jag ringde ändå och frågade på honom.

Då var vi redan tre som var intresserade av honom. Två hade ringt före mig. Och med en familj  pågick det redan allvarliga diskussioner om honom.
Föreningen ''bumppade'' oss upp till andra plats då dom tyckte att vi kunde erbjuda honom ett bättre hem på landet. Så då började en veckas väntetid.

Och så kom samtalet! Han var vår! Sen började nästa väntetid. Två månaders väntan på att få alla papper i skick. Vaccinationer, kastrering, EU pass.. and so on. Den tolfte Maj kom han äntligen till Finland! Och han var perfekt!

Hem resan från Vanda gick mycket bra. Han låg med huvudet i mitt knä hela vägen med några undantag av några pusskalas han bjöd på.

I det här skedet hade vi redan Denver hemma. Han kom till oss i April. En liten lurvig liten sak. En riktig mamis är vad han är! Och himla bortskämd! Till exempel satt han alltid i mitt knä när vi åkade bil. Ännu till denna dag vägrar han att åka i bakluckan med dom andra hundarna. Första bästa chans han får hoppar han över till baksätet och där efter på framsätet... nät eller inte, han hittar ett sätt.

Och ja, jag vet riskerna med att adoptera en hund! Speciellt en som inte är en valp. Dacapo är ungefär två år gammal. Många sa att 'adoptera en valp istället. Du vet inte vad du får av en som är äldre'. Nej, det är sant. Men hur många äldre hundar får inte natt natt piikkin för att ingen vill ha dem? Så jag bestämde från första början att välja en äldre hund. Och et går inte en ända dag som jag ångrat det beslutet!

Dacapo är mycket kärleksfull. Han pussas och kramas gärna. Vi vet inte mycket av hans bakgrund men min gissning är att han bott inne hos en familj förut. Kanske han blev utslängd, kanske han rymde? Kanske han blev 'för gammal'? Flera månader gick och ingen kom för att hämta honom hem.

Han hittades utanför en matbutik. Då hade han stått utanför redan i flera dagar tills en snäll äldre man tog med honom hem. Där bodde han tills han kom till oss.

Och Denver då? Ja, det är en helt annan historia...

(Bilden är från Maj. Denver har redan vuxit sig längre än Dacapo. Men Dalton är fortfarande störst. Ja, vi gillar stora hundar.)