fredag 23 oktober 2015

En förklaring till alla "va"

Jag är den människan som inte tycker om en massa upprepningar. Hörde du inte på första gången, fine, men efter den femte gången måste det ju ha gått fram?

Miliam är av den sorten som frågar en fråga om och om och om och om igen. Hittills har vi trott att det kunnat bero på att han inte orkat lyssna tillräckligt länge för att höra svaret.

Men nu kom ett talterapeut utlåtande. Där skrev hon bland annat att vissa konsonantkombinationer förenklas och att hans ordförrådet är på den svagare sidan. Han har också svårigheter med att förstå fulla meningar. Dessutom är tal- och språkutvecklingen något försenat överlag.

Det här kan ju vara en möjlig förklaring till varför han "blev trött" på sin fyra års granskning då han skulle förklara vad som hände på en bild. Och på varför han alltid frågar "va" efter varje svar vi ger på en fråga. Jag har inte ens tänkt tanken på att något kunde vara "fel", i brist på annat ord. För efter varje svar man gett och han frågar "va" på några gånger har han ändå kunnat upprepa vad vi sagt. Som t.ex "Varifrån kommer mjölken?", "från kon", "va?", "du hörde nog", "aah, från kon".

Nå, jag fick mig en tankeställare efter utlåtande kommit. Det förklarar ju mycket. Sen kom jag att tänka på hurdan jag var som liten. Jag minns inte om jag frågade "va" efter varje fråga men jag kommer ihåg att jag svarade "jag vet inte " på alla frågor som frågades av mig, även fast jag mycket väl visste svaret. Men ibland förstod jag faktiskt inte frågan.

Nå, det ska göras en ny uppföljning då han fyller fem år. Tills dess ska vi rätta till honom, läsa mera böcker, spela spel och diskutera om vad han ser på bilder.

Samma talterapeut rekommender talterapi åt Novalie också då hon talar något otydligt. R ljudet ersätts t.ex med L och så har hon problem med andra bokstäver också. Men månne det nu inte ska reda ut sig med talterapi, den var ju till stor nytta förra gången också.

torsdag 22 oktober 2015

Raivarin

Han har blivit riktigt omöjlig nu. Skriker och galar, skuffar och slår och gör allt tvärtom.

Imorse var det min tur att föra barnen till dagis och förskolan. Han la på tvären redan före jag fick upp honom från sängen. Först stred vi om att gå på vessan. Sen bad jag honom söka sina kläder och då kom första raivaren. Andra kom när han inte fick hälen genom byxhälen på första gången. Tredje kom när han frågade om han sku få sitta fram i bilen och jag svarade nej. Sen hann han också flyga på Emelia två gånger på 45 sekunder av ingen orsak alls, eller jo "hon ser på mig". Och det var helt omöjligt att få honom att säga förlåt. Sen fortsatte det ännu i bilen. Han ville inte sitta på sin nya bilstol, som han var så stolt över,  utan försökte slingra sig till mitten och blev ju hel tokig när jag höll fast honom för att få på bältet. Sen skrek han hela vägen "du är dum mamma, du är dum". Det är såna gånger det är skönt med bara två kilometers väg till dagis. Det sluta ju inte där. Han fortsatte ännu sen att krångla på dagis så där var dom inte heller alldeles nöjda.

Efter varje krångel situation han utsätter sig själv i säger han "men jag vill inte krångla". Men så fort han inte får det svar han vill ha börjar han om igen. Och mycket som han gör gör han på flit för han gör precis tvärt emot vad man säger och du kan riktigt se på han att han bara väntar på att vi ska se. Förut kunde Marcus hantera hans utbrott men nu har till och med han fått problem med det. Jag menar, till och med jag går på glas då Marcus blir arg fast jag inget gjort!

Jag blir så tokig! Han är så uppkäftig och olydig just nu. Han testar antagligen gränserna lite mer igen men GUD så ledsen jag blir. "Det är JAG som bestämmer ", "du är dum", "jag tänker aldrig prata med dig igen" är bara en bråkdel han vräker ur sig. Och sku det nu bara vara en som krånglar i gången men nu är det ju en och en halv.. för Emelia är inte riktigt på Miliams nivå.. ännu..

Jag försöker övertala mig om att det nog snart blir bättre. Kanske det beror på att vardagen har börjat rulla på igen? Det var ju inte länge sen vi kom hem från resan (det kommer rese inlägg senare). Och det första dom sa efter första dagis dagen var att dagis gården var tråkig för det fanns ingen karusell där. Och ännu idag prata dom om "vår båt" och när ska vi fara tillbaka? Så jag hoppas sååå på att raivarina beror på att vardagen börjat igen för då borde det ju börja lugna ner sig så småningom. Novalie var den enda som var glad att vi kom hem för hon slapp tillbaka till förskolan igen. Själv blev jag ju sjuk och soffliggande i en vecka efter resan.. så där av tystnaden.
Nu ska jag njuta av tystnaden då alla sover och höra när vinden viner där ute. Samla lite nerver till veckoslutet då jag ska ha barnen ensam hela veckoslutet då pappa ska ut på äventyr.. om man säger det så, haha.

söndag 4 oktober 2015

Första dagen på resan

Vi överlevde vår första flygresa med barnen! Yay! Och nu är dom äntligen klara för sängs, dubbel yay!

Det blev en lång dag idag. Vi började hela resan med att fara via Svartå på plättkalas före vi körde vidare till flygfältet. För nog måsta vi ju säga hejdå åt mommo!

Att parkera, åka buss in till flyg terminalen, checka in och vänta på att komma ombord.. jo, det var ett rysligt pirr och marr och ryckande hit och dit. För alla ville dom ju vara med fammo. Sen blev det ett jävla pirr när dom var olydiga och "hamnade" tillbaka till oss. Det där höll i ända tills dom stupade i sängs för en kvart sen. Skoj.

Flygandet gick bättre än förväntat faktiskt! Emelia fick man förstås underhålla lite mer än dom andra och då vi lyfte grät hon för hon fick inte sitta brevid fammo och dumma mamma satt bältet på som hon inte alls ville. Ett sånt därnt bälte var ju förstås allt för stort för en treåring så hon gled under det.. och jag lyfte henne upp tillbaka och hon gled under.. så fin start! Sen kom dom ju alla på det var kiva att trava av och an till vessan hela tiden.

Nå. Då vi nu äntligen landa hittade vi förstås inte bussen så vi haska en timme på att se dumma ut. Väl på hotellet besökte vi restaurangen och där glömde dom bort mig två gånger och jag fick aldrig min kaka.

Det var nu så här i korthet. Nu sova och imorgon börjar vi dagen med ett varmt bad!